Gammalt båtsmanstorp

Sundastugan har en mycket gammal, spännande och delvis dunkel historia. Stugan låg på Habbestorp ägor utmed vägen mellan Habbestorp by mot Fliseryd. På gamla kartor kan man se att den var ett båtsmanstorp. Förmodligen byggdes stugan någon gång på 1600- eller 1700-talet.
Någon gång mellan 1811 och 1833 flyttas båtsmanstorpet till en annan plats närmare bykärnan. Huruvida man verkligen flyttade torpet eller lät bygga ett nytt undandrar sig ett säkert bedömmande. Om man flyttade torpet så måste man samtidigt ha flyttat en annan stuga till tomten där båtsmanstorpet legat, eftersom Sundastugan är äldre än från tiden 1811-33. Det finns en gammal muntlig tradition som säger att Sundastugan vid något tillfälle skall ha flyttats från Grimhult till tomten vid Habbestorp. Den andra möjligheten är förstås att Sundastugan är det gamla båtsmanstorpet som fick stå kvar om man byggde nytt båtsmanstorp i byn.

Blomme-Jon

Hur som helst omvandlas platsen för det gamla båtsmanstorpet till en bostadsplats för inhyses och arbetare. De första kända innehavarna av stugan efter båtsmanseran var Johan Peter Johansson (1811-1887) med hustrun Cajsa Maja Persdotter (1810-1884) som flyttar in i stugan senast 1836. Johan Peter anges vara inhyses och arbetade på krutbruket i Fliseryd. Från 1860-talet skrivs han som snickare och i folkmun gick han under namnet Blomme-Jon eller snickare Blom, trots att han aldrig benämns Blom i husförhörslängderna. Under denna tid kallades även stugan för Blommestugan.

Nils och Kari Sund

Nästa innehavare av stugan blev Nils Johan Sund (1817-1888) och Kajsa Maja (Kari) Sund (1830-. Nils kom till Habbestorp redan 1871 och var först brukare av ¼ mantal. Exakt när han flyttar in i stugan är oklart, men det var någon gång mellan 1871 och 1885. Stugans karaktär av inhysesstuga förstärks genom att Nils anges vara både utfattig och blind. 1885 köper Nils och Kajsa Maria stugan och av köpebrevet framgår att stugan tidigare innehafts av snickaren J.P. Johansson. Stugan får då beteckningen Sundsberg. Nils dör 1888, men änkan Kari lever kvar många år i den lilla stugan fram till sin död 1919.

Rastställe och krog
Ända sedan 1800-talet hade stugan även fungerat som rastställe och krog och kallades även för Betlehem eller Betlehemskrogen.

Stenholm

Efter Kari beboddes stugan en kortare tid av en man som hette Stenholm.

Möteslokal

1920 fungerade stugan under några månader som gudstjänstlokal för den nybildade pingstförsamlingen i bygden.